Elza Dunkels skriver, liksom Danielsson & Axelsson (2007), om att internets erbjudanden är demokratiska till sin natur. Det är tillgängligt för alla som har tillgång till en dator med internetuppkoppling. Alla får tillgång till samma information och kan anses vara lika informerade. Denna tillgång kan också upplevas som ett hot för vissa, exempelvis föräldrar som vill ha kontroll på vad deras barn gör, vilka kontakter de har och vad de läser och ser via datorn. Det kan man ju förstå. Dunkels hänvisar till Drotner (1999) som menar att det här är själva knuten i frågan om huruvida barns och ungdomars nätvanor upplevs av vuxna som farliga eller som möjlighet till kreativ verksamhet. Dunkels menar att datavanor och ungdomar hör ihop, det hör till framtiden. Vi kommer att vara mer och mer beroende av en positiv användning av internet, enligt Dunkels. Hennes ställningstaganden bygger på de utgångspunkter som hon har i sina studier, nämligen kvalitativa undersökningar av nätkulturer med ungdomar och barn som subjekt. Frågorna är ställda till användarna själva.
Jag tycker att Dunkels' studie är intressant även om det kan tyckas att hon minimaliserar internets baksidor. Sanningen är att det finns bloggar som uppmuntrar till anorexi, som förskönar ätstörningar och till och med får ungdomar att sälja sig själva via nätet. Dessutom vet vi att de personer som har utfört massakrer på skolor får näring till vapenintresse och våld via internet. Även tillgång till nya droger är stor på internet. Och utan internet skulle spridningen av barnpornografi minska betydligt. Internet ger möjlighet att helt anonymt utföra illegala gärningar. Det är inte bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det finns många positiva sidor med internet men också en del negativa. Det viktigaste vi vuxna kan göra är nog att uppmärksamma och medvetandegöra barn /ungdomar på de faror som finns och hjälpa dem att bli källkritiska och sålla för att inte lita på allt som finns där.
SvaraRadera// Marika